Feeds:
Inlägg
Kommentarer

VÅR LÄNGTAN…

Mars månad är här, såå efterlängtad och så kär.

Den bud om den stundande våren bär.
När solens strålar  värmer vår frusna själ
och förvandlar drivor av snö, till slaskig tö.
Den värmen vi alla behöver  så väl.
Snödroppar o krokus tittar nyfiket upp
Undrande….är dax….
Tunga vårvindar susa till svar..
straxt mycket straxt.

Våren är full med väntan….och förväntan…..

Den fyller vår kropp full med hopp att en ljusare bättre tid snart dyker opp…

Gott folk håll ut..snart kan vi skrika vårt vårskrik!!

Kram från Mamma Mu

Annonser

Trettondagsbloggen

                                                 Halloj mina vänner.
Ja nu är snart alla helgdagar över för denna julen. Kvar är bara Trettondagjul. Tror många har plockat bort mycket av julen redan. Det har inte jag. Jag lever kvar i min grotta bestående av ljus tomtar julgran och ännu mera ljus. Tycker det är förskräckligt mysigt att gå i denna skumma värld med bara små ljus lyktor som lyser upp här o var.
 
 
                                                   Min tomteby!!
 
Men visst…jag kan se ljuset i tunneln och vet att snart…mycket snart åker allt bort och våren får göra sitt inträde i stället. Härliga tider!!
Jag har sen sist varit sjuk ytterligare en gång. Är nu inne på min andra pencillinkur. Så nu hoppas jag verkligen att den ska hjälpa!! Elaka bassilusker har tagit sig in i min kropp och vägrar tydligen släppa taget. Men nu hoppas jag de ger upp.
Har varit hemma från jobbet några dagar igen. Men i morrn är det dax för jobb. Nu har jag nog haft min ranson av sjukdomar för sådär en 10 år frammåt!!  Trots sjukdomar o elände har vi haft en tidig julgransplundring.
Korv o bröd, dans kring granen, lite fika och fiskedamm stod på programmet! Så roligt!!!
                                               Dans kring granen…alla är med:)
 
Denna vecka spelas revy i Arboga. Yngsta dottern är med för kanske 7:de året i rad. De är jätte duktiga och man får många goda skratt.
Jag och mitt ena barnbarn är med och serverar kaffe i pausen på föreställningarna. Det är väldigt rolig. En hemlig dröm är att ha ett eget litet cafe. Så roligt det skulle vara. Om vi tre vise damer på FB tar hem storkovan kanske det blir ett…man vet aldrig!
Så hoppas jag att ni får en bra fortsättning på Januari. Vintern har tagit ett fast grepp om vår värld…men en sak är säker…nu går vi mot vår!!!!
 
                              Götlunda kyrka ,taget en kväll med massor av  nysnö     
                               och iskristaller. Så vackert!!   
                                Kram till alla från Mamma MU

Gott nytt år!

                                      Ett gott nytt år 2011 tillönskas alla,  
                                           nya och gamla vänner
                              och alla andra som jag inte känner!

En sjuk historia..

Så är vi framme vid andra advent. Oj så fort tiden går. Måste säga att jag älskar advets och jultiden. Såå mysigt. Visserligen den mörkaste tiden på året men vad gör det. Det känns som man lever i en grotta med små ljuslyktor här o där!! Tyvärr måste jag väl säga har jag varit hemma och njutit i min grotta en vecka nu och lär väl få njuta några dagar till…

Och nu ska jag berätta en sjuk men sann historia. Som bevisar att man måste vara jäkligt frisk för att orka vara sjuk!

Har under en längre tid varit krasslig. Började i september med en rejäl förkylning som sen aldrig släppt. De senaste tre veckorna har det bara blivit sämre o sämre. Orkade inget ville bara sova…Till slut fick jag ge upp och sjukskriva mig.  Ringde till vårdcentralen i måndags. Fick en tid på tisdagen. Äntligen skulle jag få hjälp och förhoppningsvis bli frisk!! Trodde jag …

Vaknade med -22° på tisdag morgonen. Slår på motorvärmaren på bilen för att den ska bli varm och starta som den ska. När jag sen kommer ut har den inte satt igång. Bilen var helt ihoptjälad och snöig. Sopade rent, startade o tuffade till stan. Har 12 km in till ”min” stad Arboga. Halt som attan och mycket trafik på vägen. Kommer fem minuter försent. Säger till tjejen i receptionen att jag är lite sen p.g.a kyla och snö. Döm om min förvåning när hon på fullaste allvar säger att nu hinner inte doktorn ta emot dig! Vad då inte hinner????  Nej jag ska gå och fråga honom säger hon då och rusar iväg. Minuterna går och hon kommer tillbaka och säger att… tyvärr…vill du inte gå hem och ringa om en ny tid kan du sitta ner och vänta på en sköterska! Men det kan dröja! Jag blev mållös och bara kände att nej…jag orkar inte jag åker hem!

Ledsen kränkt och framförallt SJUK åkte jag hem. Fick ringa mitt jobb på kvällen för att få en läkartid. Något som jag egentligen inte vill. Man ska inte blanda jobbet med sina egna problem.

Nåväl jag blev väl omhändertagen på ”mitt jobb”. Prover och en odling togs för att  få svar på vilka bassilusker som var orsaken till min sjukdom. Svaret skulle komma till min vårdcentral i dag fredag trodde hon…där doktorn inte ville se mig!  Kul!!

Veckan har gått som i en dvala. Har sovit bort hela veckan tror jag. I dag ringde jag min vårdcentral för att få svaret. Det hade inte kommit. Men man kan ju ringa för att få ett ”preliminärt svar” direkt till labboratoriet, säger sköterskan. Tyvärr kunde inte han göra det eftersom provet analyserats i Örebro läns landsting och Arboga tillhör Västmanland…!! Vad gör han då…Jo han uppmanar mig att SJÄLV ringa för att få svaret!! Jag bara stammar i luren…men jag som privatperson kan väl inte göra så…Jodå, prova du säger han!! Så mycket vet jag att så funkar inte sjukvården!

Förvånad sitter jag eftersamtalet och funderar. ..Vad är det för sjukvård vi har…..Har full förståelse för de arga o ledsna patienter jag själv träffar dagligen i mitt jobb!!

Allt löste sig tillslut. Tog hjälp av mina kollegor på jobbet som kunde söka fram odlingssvaret. Jag ringer vårdcentralen och meddelar detta. Får en ny läkartid idag (till en annan läkare denna gång, tillika vårdcentrals chef!). Kommer dit blir mycket bra bemött och får pencillin. Får också en ursäkt för det som inträffade tidigare i veckan. Känner att nu finns det kanske hopp om livet!! Läkaren var mycket imponerad och förundrad över hur jag fått fram  odling svaret…Jojo….bra patient reder sig själv:)

Glömde berätta att jag i går fick en räkning från vårdcentralen på ett  ”uteblivet läkarbesök”…Trodde inte mina ögon när jag öppnade brevet. Först får jag inte träffa doktorn och sen ska de ha 190 kr för att jag inte träffade honom…Denna räkning är nu makulerad efter mitt besök i dag! Allt frid och fröjd med andra ord!!

Nu hoppas jag att ni alla njuter i era grottor av ljus och värme. Jag fortsätter njuta i min och hoppas snart bli frisk igen!!

Kram från Mamma Mu

Var ligger skillnaden..

Fick en fundering häromdagen. På jobbet kom det nämligen upp en lapp med en inbjudan till en födelsedagfest för några kollegor som fyllt jämna år. Kollegor som vi jobbat tillsammans med i många år fram till i Maj i år. Då delades nämligen vår verksamhet i två delar och den ena delen flyttade ut till andra lokaler. Kvar blev jag och några kamrater till.  De som nu fyllt år finns numera på det nya stället. Men självklart blev man lite glad och tyckte det var trevligt att få gå på fest…i alla fall om man var ledig den kvällen och slapp jobba. Döm om vår förvåning när lappen plötsligt försvann…..vi var inte längre inbjudna. Det var plötsligt en ”privat” fest och bara de på det nya stället var välkomna.  En konstig känsla infann  sig…   

    

På väg hem från jobbet satt jag och funderade på detta och mindes…

Jag var 14 år. Jag och min bästis var i skolan. Plötsligt kommer en klasskompis fram och bjuder in oss på fest. Den här tjejen tillhörde innegänget och med på deras fester var alltid de sötaste killarna o häftigaste tjejerna. Gissa att vi kände oss hedrade…VI skulle få vara med…yes!!  Kvällen kom och vi traskade hem till kopmpisen som skulle ha festen. Musiken innifrån lägenheten dunkade i trapphuset och vi ringde förväntansfullt på dörren. Dörren for upp och där står hon som tidigare bjudit in oss  säger att ” det kom så många ändå så ni behöver inte komma” !!! Och pang så åkte dörren igen framför näsan på oss.  Aningen snopna och besvikna lommade vi därifrån…

  

Nu till min fundering….var ligger skillnaden?!?  Att först bli inbjuden till en fest och sedan avsnoppad, oavsett om det är av en 14 åring eller ett gäng vuxna människor. En 14 åring kan man förstå, för de tänker ju inte längre än näsan räcker….men vuxna människor….inte konstigt att barn lär sig mobba när vuxna beter sig så!!

Nu gråter inte jag för detta. Jag skulle ändå inte gått på någon fest. Jag tillhör den lyckliga skara som ska arbeta  den kvällen.   Jag grät inte den kvällen jag o min kompis blev snuvade på festen heller. Är man 14 är livet fullt av nya möjligheter och äventyr;)

 

 Jag bara funderar över….var ligger skillnaden….

Ha en bra helg. Kram till alla från Mu   

Rekreationsdag

Denna dagen har gått i rekreation och återhämtningens tecken. Dras med en elak förkylning för andra gången i höst! Jag har en  jobbhelg bakom mig och envis som man är så kämpar man ju på. Men idag har jag varit LEDIG…Har inte gjort ett dyft merän att vila mig. Skönt och välbehövligt.  Sovit länge…sovit middag…badat bastu…eldat ljus…och bara varit. Allt detta medan snön bara har vräkt ner hela dagen. Har väl kommit en dm nu skulle jag tro. Mysigt att titta på genom fönstret men såå skönt att slippa gå ut i!

Samtidigt som man bara sitter här och tar hand om sig själv så dras man med ett alltid gnagande dåligt samvete. Jag vet att jag inte hinner och orkar med mina barn o barnbarn i den utsträckning jag borde.  Borde umgås med dem oftare…borde hälsa på dem oftare…livet är fullt med måsten och ” borde” !!! Är det bara jag som upplever detta och dras med dåligt samvete?!  Jag vet att många tycker jag är lyckligt lottad med så många barn o barnbarn. Och det är jag ju så klart!!! Jag avgudar dem alla. De är mitt liv och mina gullklimpar allihopa. Men när tiden och orken tryter…kommer det dåliga samvetet att man inte gör tillräckligt.  Jag vet också att många sörjer att de aldrig eller väldigt sällan får träffa sina telningar. Jag lider med alla er och förbannar mig själv för att jag inte gör mer för mina. Oj oj…detta blev en  salig röra. Ni fattar väl inget och det gör inte jag heller!!  Lika bra att tvärsluta med denna smörja!!  Men jag avslutar med ett foto av mina kära barnbarn. Taget när sommaren var som bäst!!

Ha det bra där ni befinner er och njut av november vädret…det är verkligen växlande!!!

Kram till alla från en galen Mamma Mu

Allhelgonatid..

Hej gott folk!

Så är det allhelgonahelg då. Visst är det nåt visst med den. Det är så vackert med alla ljus som lyser upp våra annars så mörka kyrkogårdar. Läste just Inger på Bloggens änglaspace. Håller med dig att varför ska alla tända just samma dag. Men av tradition är det väl så.  Kul att se att du också hittat hit föresten!!  Visst gör man små visiter annars också men just den här helgen är speciell för mig. Jag har ju några gravar att besöka så det tar en stund. Har jobbhelg så det får bli efter jobbet i morgon.

För första gånger på tre år är vi hemma i November. De senaste åren har jag ju haft förmånen att vara i solens rike denna mörka hemska tid. Fast det har jag ju varit i år med förstås fast i år blev det tidigare än föregående år. Upplevde Thailands ”allhelgonahelg” förra året. Alla gjorde enorma blomsterarrangemang som skickades ut i havet och tände gasballonger som svävade i mörkret. Traditionerna är olika men tanken bakom är densamma!!

Gasballonger i mängd i Patong Thailand förra året.

 

                                                    Till sist önskar jag alla en bra helg. Var rädda om er och lev i dag…i morgon kan det vara försent…..

Kram till alla!!